IMG_6035.JPG

 

– När känner du att andra människor lyssnar på dig? Finns det någon som inte blir lyssnad på och hur kan du lyfta den personen?, säger Anna Galin, PR-konsult på Dixie PR och ledamot i RFSL förbundsstyrelse. Hon är en flitigt anlitad föreläsare när det gäller normativ kritik och inkluderande kommunikation och i tisdags så lunchföreläste hon för Sveriges kommunikatörers norra nätverk på Kafé Station.

 

IMG_6038.JPG

Över 30 kommunikatörer kom för att lyssna och diskutera när hon redde ut de vanligaste begreppen som för många säkert var nya.

Här kommer en ordlista på de begrepp som Anna Galin tog upp kort:  

Rasifierad– bli utsatt för rasism.

Queer/hbtq- är ett samlingsnamn och en förkortning för Homosexuella, Bisexuella, Transpersoner och Queer. Queer är ett brett begrepp som kan betyda flera olika saker men i grunden är ett ifrågasättande av heteronormen

Cis-person– de som inte avviker från normen. Ett exempel på en Cis-person kan vara en person som känner sig som och definierar sig som kvinna, ses av andra personer som kvinna, är uppfostrad som kvinna, är född med xx-kromosomer och vulva, är registrerad som kvinna i myndigheternas register, och beter sig i stort sett utefter en kvinnlig könsroll.

Flersam-polyrelationer, en primär och flera sekundära relationer, eller flera primära relationer.

Funktionsvariationer– istället för funktionsnedsättning, vi har alla olika typer av funktionsvariationer. Vi är olika. Anna berättade om när hon krossade sitt bäcken i höstas i en cykelolycka och blev tillfälligt funktionsnedsatt och hindrad i mötet med omvärlden.

Intersektionell- diskriminerande maktordning utifrån ålder, kön, färg, sexualitet och etnicitet.

Tokenism– kan handla om att vilja öka mångfald i en grupp, t.ex plocka in en kvinna i gruppen men ändå inte ge den här personen makt.

Inkluderande -ord är makt och kommunikatörer har makt. Det är en del av den inkluderande kommunikation.

Toleranspedagogik– jag tolererar dig. Talesperson, lagom avvikande, vi och dom, men maktbalansen kvarstår. Utgår hela tiden att det hela tiden finns ett vi och dom.

Bra information för alla

Inkluderande kommunikation handlar om allt från hur vi använder vårt dagliga språk till tillgänglighet i vår gemensamma fysiska miljö.

–  25 procent av alla svenskar har lässvårigheter därför att det viktigt att skriva begripligt och på klarspråk. Det som är bra information för dem, är bra information för alla, säger Anna Galin.

Några snabba tips för bättre inkluderande kommunikation för alla:

Pauser – många har koncentrationssvårigheter, efter 40 minuter är det svårt att ta till sig information, ta paus.

Webbsidor – åtta procent av den svenska befolkningen är färgblind, hur uppfattas webbsidan för dem?  Finns det talsyntes och blindskrift för blinda?

Mikrofon– 1,3 miljoner har hörselnedsättningar i Sverige, 700 000 bär en hörapparat. Använd mikrofon när du talar inför en större grupp, utgå från att många har hörselnedsättning och att de inte ska behöva informera sig om det finns hörslinga eller inte. Säg inte: ”Jag behöver ingen mikrofon, jag pratar så högt ändå, visst hörs jag?” Det är få som räcker upp handen med hörselproblem och säger i från i det läget.

Tillgänglighet – ge relevant information på webben som är bra för alla, till exempel var finns hissarna, toaletter, amningsrum med mera. Det ger besökaren möjlighet att planera sitt besök bättre. Nyöppnade kulturhuset Väven i Umeå visar på ett gott exempel på tillgänglighet.

Språket– Ge relevant information vid inbjudningar. Vilka är eventet till för? Till exempel: Vi bjuder på vickning- vad betyder det? I själva verket betyder det: Vi bjuder på korv och bröd. Ge alternativ till vegetarianer och muslimer. Eller tänk tvärtom gör kött till specialkost.

– Hur kan fler få utrymme i kommunikationen? Ibland kan det vara läge att vara tyst. Att bjuda in andra att få berätta sin egen historia och låt dem komma in i kommunikationen. Inte välja åt dem, säger Anna Galin. 

Vem bestämmer i konversationen? Vilka maktstrukturer finns på din arbetsplats i din omgivning? Vilka konsekvenser får det för kommunikationen?

Och som sagt: När blir du lyssnad på? Får du göra din röst hörd?

Läs mer om inkluderande kommunikation: 

Region Värmland: Schysst kommunikation- jämställd kommunikation

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *